Matdags!

Hufvudstadsbladet lyfter upp ett viktigt tema idag inför skolstarten: vikten i att äta tillsammans. Läs artikeln här: Annars skulle man bara äta hotdoggar.

Jag har prioriterat bort en massa i vardagen för att se till att familijen äter äkta hemlagad mat varje dag. Jag är inte alltför ivrig på att fylla barnens kalendrar med en massa fritidsintressen om det innebär att kvaliteten på maten tar stryk av det. Vi började en gång med konstskrinning i Helsingfors. Vi gick tre gånger. Jag totalvägrade att äta middag "on-the-go", bestående av en smörgås och en jogurt. Bästisen fortsatte. Hon är nu en duktig skrinnare och skrinningen tar upp allt mer tid redan nu. Vid 6-års ålder. Mamman är fundersam om det är så här det ska vara...

Så i höst blir det en utmaning att hitta på tillräckligt med program för att hålla ungarna på replängdsavstånd från Buu-klubben (anser inte att det är hälsosamt att de är så fixerade vid ett barnprogram heller, fast det ger mig en halvtimmes andrum i köket) men så att det inte går ut över våra gemensamma måltider. På samma gång behöver jag själv få komma ut och lufta på mig, helst av allt skulle jag vilja börja springa igen, göra yoga och återgå till min stora passion: dansinspirerade träningspass a la salsa/zumba. Och hubben har ju också rätt till att få ta ett varv på fotbollsplan, utan att jag blir alltför bitter över att jag själv aldrig orkar så långt. För grejen är den, att när maten är gjort, äten, och bortplockad, ja då är jag själv för det mest så mör att det enda jag vill är att krypa upp i vår sköna soffa och somna där.

Känner ibland att livet skulle vara lättare med en kokerska/hushållerska a la Alva i Madicken där hemma. Så skulle jag få ägna mig åt migrän-attacker på sofflocket i stället! ;-) Nej skämt å sido, så skulle jag kunna låta barnen bli både OS-medaljörer i vilken tävlingsgren som helst, eller Finlands svar på sydamerikas största fotbollsproffs (skämtar inte, pojken har talang, inte minst då det gäller att fejka något straff!). Men framförallt skulle det ge mig själv en möjlighet att ta hand om mig själv. Tyvärr har den sidan av myntet varit bortprioriterad en lång tid nu, till förmån för familjemåltiderna....