Den här tiden varje år blir jag smått sentimental. Det är nu bara några minuter kvar tills jag förvandlades till morsa. Skrek som en stucken gris, det gjorde jag exakt just nu för sju år sen. Men ut kom hon. Och imorgon får hon ett eget litet krypin. Stora damen. Den här gången är det pappsen (och morfar, tack, tack!) som stått för (hus-)förlossningen : skruvat, målat, spikat enda tills nu. Jag plockade bara ihop lite oanvända grejer och inredde stugan ikväll. Behövde inte ens sy gardiner, hade lyckats köpa två par gardiner som gjorda för den här stugan. Tillfredställelsen är stor då man får ge barnen deras gamla leksaker till dem på nytt och de blir glada en gång till!
Vad mysigt med ett sånt fint krypin!
SvaraRaderaMå så gott.