8.12.13

Resegåvorna i bagaget


Förra året åkte jag från Chile med en känsla av att ha fått mer än tillräckligt nog. Handen på hjärtat så var jag faktiskt redan innan resan lite avogt inställd till att spendera 4 månader i den stora smog-fyllda storstaden Santiago. Ville inte just då, ville hitta lugnet. Men visst 4 månader gjorde både gott och ont, och när det var dags att åka hem så var jag mer än redo. Den här gången har det varit diametralt annorlunda. Kanske för att vi inte hade möjlighet att stanna längre än 2,5 veckor, men också för att jag varit kapabel att slappna av och ta det lugnt, och se Chile med delvis helt andra ögon. Här är några grejer som jag tar med mig hem denna gång:

- Värmen. Nu talar jag inte om gassande solsken i midvinter tid, utan människovärmen. Den här brukar jag alltid njuta av medan jag är här. Men den här gången tänkte jag packa med lite av den sortens gåvor med mig hem. Jag älskar chilenarnas genuina värme och omtanke. Oberoende om det är mannen på gatan eller nära släktingar, men den chilenska medmänskligheten får mig att känna mig levande! Och den gör mig själv lite mer medmänsklig och mindre inrutad i mina rigida system. Klarar jag av att bevara lite av den känlsan inne i mig den här gången, hur länge måntro?

- Klarsyntheten. Vi tror i Europa att vi är välmedvetna om vad som händer i världen och vår egen omgivning. Fast chilenarna lever geografiskt sett väldigt isolerade mellan Anderna och Stilla Havet så får jag alltid en känsla av att man är mer "connected" här än hemma i Finland. Visst, om du läser de stora dagstidnignarna eller titta på tv-nyheterna så får du en känsla av total hopplöshet och ett stor skynke för ögonen, och säkert finns det ännu sektorer i samhället där man ännu tror att det som nyheterna förmedlar är sant. Nyhetsproduktionen i Chile är väldigt bunden till nyhetshusets politiska linje och mycket av det som journalister vill producera blir också redigerat så att det passar den linje, de flesta tidningar och tv-kanaler är privatägda med storbolagens intressen i blickpunkten. Men under ytan pyr det, och samhällsdebatt är på gång, man ifrågasätter mångt och mycket, och för den som har som hobby att läsa graffiti och klott längs med vägkanten kan lätt förstå var missnöjet döljer sig - och det är också här klarsyntheten syns som bäst. Överallt syns A inringat i en cirkel (anarkist-symbolen), och även om jag annars ryggar tillbaka då det gäller anarkism och utomparlametariska metoder så får jag en känsla av att det handlar om något större här, något som inte går att bara förkasta som anarkistiska obefogade tankegångar. Och om man analyserar det pågående presidentvalet så kanske man förstår omfattningen av missnöjet: nästan 50% av de röstberättigade röstade inte i första presidentvalsrundan  ochtroligen blir bortfallet ännu större vid andra rundan nästa söndag eftersom nästan 30% av de som röstade inte fick sin alternativa kandidat vidare till andra omgången. Nej, här pyr det rejält under det "demokratiska" skynket av legitimitet.

-Diversiteten. Som ett land i Nya Världen har Chile som land alltid varit ett land fullt av folk från olika kulturer, och det funkar bra här. Alla på sitt sätt liksom. Visst finns det riktigt regida normer, t.ex. de katolska normerna i vissa kretsar men det finns också ett stort spektrum av annorlunda tänkande. Jag blev så glad att höra att en av mina äldsta och närmaste vänner här i Chile äntligen kunnat flytta ihop med sin samkönade partner och att bådas familjer accepterat deras förhållande, fast de kommer från väldigt katolska familjer. Det händer även på den fronten. Och det som förstås stimulerar mig mest är diversiteten av ursprungsbefolkning/chilenare - vilken röra, men vilken underbar röra! Och jag blir så glad då jag tänker att för bara 5-10 år sedan  brukade jag själv automatiskt tänka på länder som Peru, Bolivia, eller Ekvador då jag tänkte på länder med stark ursprungsbefolkningskultur. Det stämmer inte längre - Chile är inte så "europeiskt" som det låter sig påskina på Santiagos stora gator. T.o.m. i Santiago ploppar det upp "rukas" (mapuche traditionella hus) i stadsmiljö och där ordnar man nu språkkurser och kulturevenemang, samt låter den urbana mapuche (och övriga) befolkningen besöka sina egna läkare: machin. Det existerar en mångfald av världssyner i det här landet som blir allt mer påtagligt för varje år som går.

-Maten. Kan inte låta bli att nämna maten, och hälsan. Jovisst, cancer och övervikt är akuta och utbredda fenomen i Chile och det är klart att det har att göra med hur mycket socker och bekämpningsmedel som befolkningen får (o)frivilligt i sig. Men jag vill påstå att bortsett från de söta dryckerna så klarar majoriteten av den chilenska befolkningen ännu av att gå och handla basvaror och laga utsökt god mat av den. När jag nu är uppkopplad till en massa diskussioner i Finland som handlar om maten våra barn får på dagisarna och hur omedvetna/obrydd den stora majoriteten verkar vara till alla dessa tillsatsämnen och industriprodukter så kan jag känna en otroligt tacksamhet att se hur lite processad mat som är del av vår närmaste släkts och vänners mat. Restaurangmaten är också helt utan tillsatser, och det märks på smakupplevelserna där. Oj så mycket gott jag fått äta på restaurang i det här landet (och oj så mycket scheiss man måste stå ut med i Finland.

Jag är glad att jag den här gången kan säga att det är men lite vemod jag åker hem den här gången. Och jag funderar också på om det på riktigt värt att kämpa sig igenom den långa mörka vintern, isolerad och omringad av oförståddhet och dessutom stå ut med en verklighet där barnen tvångsmatas med urusel industrimat vareviga vardag? Tänk att allt skulle kunna vara snäppet lättare och framförallt lättsammare i vårt andra hemland...Men då ser jag bara en sidan av en mycket komplicerad ekvation. Balans i allt som jag skrev för någon dag sedan. Fast under mina 12 års erfarenhet av att leva ett dubbel liv på båda sidorna om Ekvatorn och Atlanten har jag fått lära mig att då det gäller min egen relation till hemlandet Chile/hemlandet Finland så tycks det inte överhuvudtaget existera något sådant ekvilibrium. 


Inga kommentarer:

Skicka en kommentar