Finnwatch var visst och satte dit både en och annan matkedja för deras arbetsvillkor i ananas- och apelsinfabriken nere i Thailand. Stora rubriker, skandal! På riktigt, who are we kidding? Jag kan inte tro att vi finländare är så blåögda att vi inte fattar att det finns både en och annan hund begraven i vår billiga mat. Idag stack jag mig in till kvartersbutiken på vägen hem. Tänkte att de måste väl ändå ha det väsentliga. Och det hade de kanske. Men de hade också så mycket skräp på hyllorna att jag höll på att gå ut tomhänt. Men det blev ändå en rödbetssoppa från Marthas kokbok, med exotiska inslag.
På tal om exotiska inslag (kokosmjölk och quinoa). De senaste dagarna har det cirkulerat en nyhet på sociala media om hur lokalbefolkningen i Bolivia inte längre har råd att köpa sin traditionsenliga mat, dvs quinoan, för vi här uppe i norr har fått för oss att det är himla näringsrik och bättre än pasta, ris, och potis . Vilken den iofs ju är. Men det var inte poängen här, utan just idag fick jag ett mail via en email-lista på jobbmailen (som jag inte kan länka till för jag har lovat mig själv att inte faceboocka på arbetstid och inte läsa jobbmail på fritid) som dementerade detta. Journalister som håller på med en dokumentär om quinoans ursprung sade att bolivianska jordbrukare visst hade fått det bättre och att quinoa på export visst var bra för landet... men jag undrar om de verkligen hade intervjuat de som inte är quinoa-jordbrukare? Intervjuade de grannen också? Nä, inte enligt vad de sade i blogginlägget. Så den ursprungliga nyheten hade möjligtvis en gnutta sanning i sig..
Om vi nu byter ut quinoa och lägger in kaffe/banan/choklad/kokosprodukter och annat liknande med stämpel "Rejäl handel-reilu kauppa" i stället, vad händer då? Kan vi fortfarande mumsa i oss med gott samvete? Nä just det - rejäl handel stämpeln fokuserar på bönderna. Den säger inget om övrig landsbygdsbefolkning. Jag säger inte att de här matstämplarna och den här exporthandeln alltid är av ondo för lokalbefolkningen, erkänner att det har jag ingen aning om. Men alla dessa certifieringssystem bygger på att hålla kvar gamla strukturer, dvs exotiska produkter på våra butikshyllor. De handlar inte om att ge lokalbefolkningen självbestämmade rätt om vad de vill göra med sin mat.... fast om de skulle göra det så har lokalbefolkningen antagligen redan blivit indoktrinerade om viktigt det är att "utvecklas" så de gör precis som den vite mannen säger ändå. Behändigt.
Och det här för mig vidare till dagens slutkläm, den positiva, för här fokuserar jag ju på det goda i livet. Den här gången hoppas jag att den där vite mannens indoktrinering fungerar i motsatt riktning. Att lokalbefolkningen i Bolivia förstår varför den vite mannen suktar efter deras mat. Att pasta, vetebröd, och majsstärkelse redan gjort den vite mannen sjuk. Och att det inte är den vägen mot utveckling som man borde vandra i Bolivia. Jag kan sova gott inatt för jag tror att bolivianerna har förstått detta. Det var ju trots allt ett av de första länderna i Sydamerika som introducerade "buen vivir" (goda livet) i grundlagen. Och det var ju trots allt landet som slängde ut de utländska naturgas-företagen och lät gasen ligga kvar under jorden, i ett av sydamerikas "fattigaste" land. Redan för tio år sedan. Äkta sisu på de bolivianska altiplanerna!
(Och ja, jag har varit i Bolivia. Och ja, jag vet hur fattigt det är. Och ja, jag vet att de är i behov av (export-)inkomster, och att de har det kallt uppe på altiplanen, att livet är hårt... men förr hade de åtminstone billig quinoa, det har kanske inte alla längre..)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar