Om media och legitimitet

Jag har under det senate året stiftat närmare bekantskap med tidningsmaterial, över 1000 texter närmare bestämt. Jag vistades mer än halva min tid i Chile förra hösten i källaren på ett av Chiles vackraste bibliotek, La Biblioteca Nacional, där jag plöjde igenom tidningar från 1995 fram till 2006. Jag ville ta reda på vad det som är som händer när uppfattningen om ett företags legitimitet förändras. Jag valde att studera ett fall där det var hade helt klart skett en förändring, där det fanns "ett före och ett efter", dvs en miljökatastrof som fått både politiker och allmänheten att åtminstone tillfälligt förkasta ett företags sätt att sköta sin business. Först var jag väldigt upptagen med att dokumentera allt som media skrev, precis som om det som stod i tidningen skulle ha kunna ge mig ledtrådar om vad som hände exakt när och vilken händelse ledde till att man gav order om att temporärt stänga fabriken och avskeda vd:n för företaget i min fallstudie. Vilken händelse ledde till "the great shift" var min stora fråga medan jag samlade mitt material. Så småningom insåg jag att det här inte alls var relevant, och att jag inte skulle komma någon vart med att härleda vad som hände när, även om jag fick en klar bild av händelseförloppet i den stora miljökrisen. Nej det som för min del tedde sig ytterst relevant var det som hände långt före den stora miljökatastrofen. Och mycket av detta fanns inte ens beskrivet i ord i de tusentals texter jag satt ner långt över 3 månader att läsa igenom. Det här insåg jag väl hemma med mina 6 kg tidingingstexter och då fick jag försiktigt konstatera att jag tycks ha gjort lite onödigt kopierande och arbete där under mitt studiebesök på nationalbiblioteket i Chile...

Jag började inse att för att förstå legitimitetsuppfattningar måste man förstå vems legitimitet det är som avspeglas som legitim (eller neutral) i pressen och hur andra synsätt ignoreras eller demoniseras som ovärdiga att ens debatteras i offentligheten. De få röster som redan 1995 höjts gällande riskerna för stora skadliga konsekvenser för miljön hade vid den tidpunkten först lyst med sin frånvaro i dagspressen och de få gånger de hade fått komma till tals hade de kallats för galningar som inte vill samhället väl, både på ledarsidorna, i insändarspalterna och i nyhetstexterna överlag. Behöver jag ens nämna att deras syn på fabriken och miljön tio år senare var väldigt lik den som då beskrevs som "neutral" på insändarsidor, i ledartexter, och i själva nyhetsproduktionen? Och att galningarna var närmast de som i tiderna briljerat över sitt övertag i pressen.

Varför berättar jag det här? Egentligen borde jag bara fortsätta forska om teorierna bakom det här och försöka publicera mina argument, istället för att engagera mig i lösryckta antaganden på en blogg. Men jag kan inte låta bli att använda min forskning som bas för det jag har att säga nu. Sedan jag började sätta mig in problematiken gällande sådana här olikheter som inte har en gemensam lösning, där enas vinst är den andras förlust, i det här fallet där miljöaktivisternas krav om en ren natur gick stick i stäv med företagets intresse att bygga en stor fabrik bredvid ett naturreservat, ja sedan jag började sätta mig in i den problematiken så har jag stött på liknande situationer om och om och om igen. Nu senast i hur media porträtterar hur HPV-vaccinet skall upptas i det nationella vaccinationsprogrammet. All flickor på årskurs 6 ska få vaccinet, och vad jag sett skrivet om detta på nyhetssidorna i tidningarna (har bara tillgång till HBL och VBL) är en otrolig vinkling för vaccinet, utan att ge utrymme för de röster som sprids via sociala media, om riskerna med vaccinet, om redan påvisade negativa effekter som vaccinet medfört bland de 36 miljoner vaccinerade som VBL igår rapporterade om som om de skulle ha varit helt utan negativa följder. Vinklingen klingar så bekant från min fallstudie! Man har inte ens bemödat sig att ge synlighet åt dessa marginaliserade röster, nej den nationella folkhälsan (och vaccinets legitimitet) går före all sorts offentlig debatt om vaccinets oönskvärda följder.

Och jag frågar mig själv; vad är det som pågår här? Journalister är för det mesta välpålästa och kunniga, de är intresserade att skriva välbalanserade artiklar, det hör liksom till deras jobb, och jag har ingen orsak att misstänka att de inte vill utföra ett gott arbete. Inte heller tror jag att det pågår någonsorts uppenbar censur av vad som får publiceras i finsk media - så mycket inflytande vill jag inte tro att reklamintäkterna har på den enskilda journalistens integritet. Så varför denna vinkling? Samma skulle jag kunna säga om många andra ämnen värda en offentlig debatt, t.ex. GMO-sojan i finskt djurfoder, demoniseringen av LCHF-anhängarna i mediatexter medan margarinstudier får "totalt neutral" rapportering i tidningspressen, fokuseringen på storskalighet som den bästa lösningen för både skolkök och kommuner idag. I journalisternas försvar så är det ju inte bara de som producerar texter, även politikers och andra "experters" röster väger tungt i hur något vinklas som neutralt i massmedia idag. Men vad är det egentligen som pågår?

Saker kan inte debatteras innan de fått synlighet. Synlighet kan de inte få om de inte existerar (i journalisters medvetande). Nu vet jag ju att journalister precis som jag har tillgång till Facebook-informationsflöde. Jag antar att även de kunna om de velat ta del av den polemiska informationen och HPV-vaccinets möjliga skador. Problemet ligger i "om de velat", eller snarare om deras yrkesidentitet tillåter dem. Journalister har utbildats till att rapportera neutralt om olika fenomen, det betyder att man ger mycket utrymme åt experter som anses ha tillgång till den neutrala informationen, gemene man har rätt att yttra sin åsikt, men det är en åsikt, inte neutral information, och vinklas det som en åsikt så har man också rätt att kullkasta den åsikten som irrelevant, oberoende hur mycket vetenskaplig bas det finns för en sådan åsikt.

I min fallstudie visade det sig att experterna vinklade medvetet eller omedvetet (svårt att veta, finns till och med en hel doktorsavhandling om just det ämnet) sina studier så att de uppfyllde ett visst syfte: att kunna bygga en fabrik. Miljöaktivisterna vinklade såklart sina studier också för ett visst syfte: att rädda naturen. Vid det tillfället var natur en s.k. non-issue i samhällsdebatten, fabriken  var mycket viktigare för att landets välfärd. Miljöaktivisternas röst ogiltigförklarades således både på basen av att de inte var "upplysta experter" och för att det de förespråkade var irrelevant. Liknande paralleller kan man dra till vaccin-debatten: "neutralt" utrymme ges för de experter som förespråkar det nationella vaccinet, det är mycket viktigt att förebygga livmoderhalscancer bland kvinnor och det gör man via vaccin, andra åsikter om vaccinet och förebyggandet (av andra sorts) cancer är "non-issue" i den här debatten. Personliga historier tolkas som "enskilda anekdoter" som inte påverkar det stora medeltalet. Men från ett längre tidsperspektiv in i framtiden kan faktiskt de här enskilda anekdoterna komma att ifrågasätta helt och hållet HPV-vaccinets legitimitet, i alla fall om de senare visar sig vara del av en större trend. Plötsligt kan enskilda anektoder förvandlas från non-issue till much-issue. Tyvärr händer antagligen det här, precis som i min fallstudier, när det redan är för sent,  när den stora massan redan fått vaccinet och skadan redan är skedd. Jag tror alltså inte att journalister är inkapabla att göra en viss analys, men jag tror att de påverkas väldigt mycket i sin rapportering av vilken information som anses komma från experter och vilken som kommer från enskilda individer utan expertkunskap. Enskilda individer, eller grupper riskerar i allt större grad anses ha fanatiska eller radikala åsikter (speciellt i fallet vaccinationsmotståndare). Sådana åsikter kan lätt demoniseras eller ignoreras i nyhetsflödet eftersom om de fick alltför mycket utrymme inte skulle ge en balanserad bild av vad som rapporteras. Men man ifrågasätter väldigt sällan experternas bakgrundskunskap. Frågan man bör ställa är varifrån kommer experternas kunskap? Vem har finansierat de studier som de baserar sin kunskap på? I vilken "kunskapsparadigm" verkar experterna? Kan vi ta det som givet att experterna faktiskt har den bäst tillgängliga och sanningsenliga informationen eller kan det finnas orsaker till varför de (medvetet eller omedvetet) fokuserar på en viss sorts information medan de förbiser en annan?

Jag tycker det är fascinerande det här med media och legitimitet. Men ofta leder det till stor frustration när jag själv läser tidningstexter, kanske just för att jag känner att texterna är (omedvetet) vinklade medan de ska verka som om de är neutrala. Det är då jag inser att jag själv ju inte är neutral i min tolkning, och att orsaket att jag inte godtar nyhetstexten som neutral har att göra med att jag oftast själv ligger i underläge. Jag delar inte samma legitimitetsuppfattning som majoriteten av befolkingen tycks ha. Eller vad är majoriteten av befolkningen? En fråga som ofta återkom medan jag samlade material i Chile var om  media faktiskt kan förmedla det som majoriteten av befolkningen anser vara legitimt (dvs neutralt)? Kan orsaken till nedåtpekande prenumerationer kanske ha något att göra med sviktande legitimitetsuppfattningar i största allmänhet? Kanske det inte längre existerar en universell legitimitetsuppfattningen, och kanske det är just därför många fler än jag visar sin frustration genom att låta bli att läsa dagstidningarna.

Oj det här blev långt. Och jag som bara skulle skriva kort om kopplingen mellan min miljökatastrof och HPV-vaccinet. Vet inte ens om jag klarade av det... Men mina egna tankar är kanske lite klarare igen, gällande legitimitet och sanningsuppfattningar.