Celiaki - många frågetecken på agendan

Mycket intressant föreläsning för den som lider av glutenkänslig mage, eller annars bara är intresserad av ämnet:

Celiaki - senaste svenska forskningsrönen


Med tanke på vad jag skrev om möjliga orsaker till hjärtinfarkt som det spekulerades om efter andra världskriget så var det MYCKET intressant att höra att det var en holländsk doktor som under andra världskriget noterade att celiaki-barn på hans klinik blev friska i början av kriget men då Sverige började släppa ner sädeslagssäckar i holländskt luftrum blev barnen igen sjuka. Han insåg allltså att celiaki hade att göra med sädesslagen, närmare bestämt glutenet i sädesslagen.

Kan det finnas någon koppling där mellan nedgången i hjärtinfarkter och tillfrisknandet av celiakibarn? Kan glutenet vara den gemensamma nämnaren? Spekulation från min sida som gärna skulle få undersökas.

Filmen ovan var verkligen sevärd, jag tyckte speciellt mycket om den första delen av föreläsningen, medan den andra delen antagligen var riktad till läkare och specialister. Det jag saknade däremot var mer forskning kring tarmbakterien Candida, det nämndes en hel del andra tarmbakterier men Candida lyste med sin frånvaro. Varför? Det har ju forskats mycket kring candida och magproblem, konstigt att man inte alls talar om någon koppling där.

Sedan skulle jag gärna höra mer om hypoteserna kring varför celiaki ökade bland barn markant på 1980-talet och sjönk i mitten av 1990-talet. det nämns att man hade senarelagt introduktionen av gluten i början av 1980-talet till 6 månader istället för 3-4 månader (och ökat markant på intaget: läs introducerat välling istället för bröstmjölk, nämns inte i föreläsningen). Tesen är att det var det som gjorde att så många fler barn insjuknade. Nu rekommenderar man igen att barnen börjar äta tidigt gluten (välling?!) och då har siffrorna gått ner. Däremot har också diagnosen på celiaki senarelagts, förr diagnostiserades de flesta vid 15 månaders ålder, nu vid 5 års ålder. Det finns mycket att vara kritisk och spekulera kring här. För det första, kan det vara så att amningen är ett tillfälligt skydd mot utveckligen av celiaki, och därför klarar sig småbarn bättre när de ammas på samma gång som de får sin första gluten, men att det kanske bara är ett tillfälligt skydd, och att celiakin ändå bryter ut i ett senare skede när de exponerats tillräckligt länge? Och hur kan man med säkerhet fastställa att det är den tidigarelagda introduktionen av gluten som drar ner på fallen, kan det finnas andra förklaringar. De källor jag läst om introduktion av gluten (amerikanska) har menat att tarmen inte är mogen för så komplicerade proteiner innan ett-års åldern. Dvs, både 3-4-månader och 6 månader är för tidigt enligt dem. Och vilken är korrelationen mellan användning av antibiotika och ökningen av celiaki bland småbarn på 1980-talet respektive 1990-talet? Min tanke är att antibiotikan ju slår ut både bra och dåliga bakterier och då kan t.ex. candida få fotfäste i tatmen. Inte något som diskuteras i föresläsningen men som skulle vara intressant att veta om det har något med saken att göra. Har detta ens studerats?


Ja, det här blev ett väldigt medicinskt spekulativt inlägg... då jag egentligen hade tänkt skriva om hur fin höstlovsdag vi haft idag med barnen, snö, sol, snö, och sol. Ingen is på fjärden kunde vi konstatera under vår promenad ner till playan. Men destumer (svart-)is på alla vattenpölar och vägar på vägen dit. Var inte pigg på att sätta barnen i cykelvagnen och cykla iväg på några längre färder med mina sommardäck efter det....