Några timmar senare.... surfar in på kostdoktorns sida efter ett långt uppehåll. Hamnar på SVT-debatt. Hör de där samma människorna debattera samma sak, om och om igen. Känns lite enkelspårigt, så här två år senare. Orkar någon lyssna mer? Jag är helt för LCHF-rörelsen. Det finns otroligt hälsovinster i att köra en sådan diet, speciellt i jämförelse med standarddieten som rekommenderas av 'hälsoexperter'. Men jag måste nog börja hålla med min goda vän som emigrerat till Sverige, man blir bara så trött på all denna fanatism. Erkänner, jag har själv suttit i det träsket, sitter nog delvis där ännu, men tycker att LCHF:arna skulle ha mycket att vinna på att koncentrera sig på sitt eget välmående och låta andra ta efter av ren och skär nyfikenhet.
Snart ska jag tillbaka till normernas förlovade land. Funderar ännu på hur jag ska hantera det faktum. Jag är nöjd med en kaffe eller ett glas vin om jag blir bortbjuden. Oftast kan jag inte äta så mycket mer än så ändå, då det mesta innehåller gluten eller socker (speciellt vid kaffebjudningar). Men när jag tackar nej är jag på samma gång lite ohövlig mot värdarna. Hur ska jag sköta sådana situationer utan att det sociala livet tar stryk? Hur ska jag hantera situationer där kompisar blir helt förskräckta över att ha familj-sweetdreamer över på middag? De måste kallsvättas vid tanken, jag har ju skrivit metersvis med material om en massa konstigheter i vår dagliga mat...Hur ska jag själv orka hålla upp takten med matlagning, muffinsbakande, och allt det där andra när jag inte längre har kära svärmors hjälp att tillgå? Alla dessa frågor, utan klara svar. Men en sak är säker, och det är det att jag vill leva ett gott liv, och detta innefattar också den sociala biten. Skulle så önska att det var möjligt att äta lite av allt... men nu är det inte det, och då måste man hitta ett sätt att hantera det.
Är ändå glad att jag hittade roten till det onda i min kropp; giftet jag stoppade i mig nästan dagligen. För mig var det ett gift och det känns skönt att ha fått bli av med det. Jag är också glad att ja nu förtiden inte äter någon strikt lchf-diet, speciellt inte de mändger mjölkprdukter som mången häver i sig... Här har jag kunnat njuta av livets goda: frukt och grönt, härliga basvaror, ofantligt god fisk och traditionellt hemlagad mat. Verkligen en välsingnelse. Hoppas jag inte står helt handfallen när jag stiger in i matbutiken där hemma igen... vänta nu, vad var det för mat vi brukade köpa? Mitt i vintern dessutom. Håhåjaja...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar