Varför engagera sig för ett litet biblioteks existens?

Jag är själv förvånad över jag sitter här och funderar på hur man kan sprida budskapet om att Brändö bibliotek är värdefullt och bör bevaras. Hur blev jag plötsligt så här övertygad om den saken? Ännu för några veckor sedan stödde jag kampen med enbart en elektronisk underskrift på adressen som finns på nätet. Men så plötsligt sa det klick i mig. Jag började fundera på bibliotekets djupare mening, vad det har betydd för mig att ha ett så fint bibliotek på cykelavstånd från mitt hem när jag växte upp. Jag tänkte på realiteterna i Chile och hur det var för min man då han växte upp under diktaturen och vilka massiva problem det finns idag i det landet med att inspirera barnen till att läsa hela böcker. Och jag började se en koppling mellan mitt läsintresse och min mammas insats att introducera min bror och mig för just Brändö bibbans skatter. Jag har alltid haft gratis tillgången till en hel värld av intressanta böcker - helt gratis! Det är något som alltid funnits där vilket betytt att jag också kunnat ta det helt för givet. Det bara är så! Tänk vilket privilegium! Så är det absolut INTE överallt och det finns inga garantier för att det finns kvar för alltid heller om vi inte värnar om det.

Det är svårt att förstå konsekvenserna eller relationerna mellan olika svagt sammankopplade länkar i ens eget liv. Det är svårt att föreställa sig att livet kunde ha sett annorlunda ut om en plats inte funnits där för mig under mina första trevande år i läskunskapens förunderliga värld. Hade jag verkligen läst alla de där hundra böckerna om jag inte varit van vid att besöka biblioteket och hittat en massa böcker som jag fick låna helt gratis den där ena sommaren i början av 1990-talet? Hade det haft någon betydelse sernare i livet om jag inte läst långt efter att solen gått ner varje natt uppe på balkongen ute på sommarstugan den sommaren? Det kan jag inte veta idag. Men jag är glad att jag fick den möjligheten då. Och eftersom jag har haft möjligheten att leva i en annan verklighet och se hur saker och ting kan se ut om dessa bibliotek inte finns tillgängliga så kan jag inte annat än känna varningsklockor som ringer då man föreslår att lokalbiblioteket ska stängas och läsarna ska slussas in till huvudbiblioteket istället. Precis som om det går att trycka på en knapp och programmera om oss. Eller ja, det är ju precis det som händer, men jag misstänker att många ungdomar i och med det beslutet aldrig kommer att besöka bibliotek över huvudtaget.

Just igår kom den här bildet upp i mitt Facebook-flöde:

Den värsta fienden för ett korrupt styre är en befolkning som är kultiverad.

I Chile läste jag för några år sedan ett par böcker av sociologen Alberto Mayol där han analyserade ytterst kritiskt vad neoliberalismens 30 år betydd för Chile och dess befolkning. Han menade att det var ett medvetet val avregeringen att inte uppmuntra befolkningen till läsning och enbart erbjuda utbildning till de som har råd. Det finns inget intresse i ett land vars största resurs är mineraler att ha en utbildad befolkning som klarar av att tänka kritiskt och ifrågasätta samhällets (makt-)strukturer. Fram tills nu har jag varit ganska trygg i att vi i Finland har det så bra med utbildningen och läskunnigheten. Men ju mer inbesparingar som sker inom just detta område destu mer orolig blir jag. Chile var neoliberalismens laboratorium. Därifrån har den spritt sig till övriga delar av världen. Det är därför mina varningsklockor börjar ringa, för jag ser kopplingarna och konsekvenserna av vissa politiska beslut i min närmiljö så mycket klarare nu.

Brändö bibliotek var den plats jag lånade mina böcker i under lågstadieåren och även högstadieåren. Det var först under gymnasietiden som jag började låna böcker på huvudbiblioteket. Då fanns det ändå bussar som gick ofta in till stan. Idag finns det inte det i samma utsträckning. Ska mina barn lära sig att låna i bibliotek medan de ännu är formbara så är det Brändö-avdelningen som gäller för oss. Och vi är inte ensamma.Det gäller väl alla barnen i den här delen av stan.

Jag tänker som så att om staden måste spara så gör det på ett vettigt sätt, se till helheten och sluta göra (fotbollsplans-)investeringar under just den tid då det ska sparas som mest. Måhända att det är olika pengabörsar (förklara gärna exakt hur man kan frånkoppla en del av en helhet från en annan, jag har ännu inte förstått, h ekonomen) men det ser inte trovärdigt ut att ha dessa nyheter sida vid sida i samma upplaga av lokala nyheter.

Så tänker jag att kanske det här borde väcka oss alla passiva medborgare. Dags att börja aktivt visa vår uppskattning över det privilegium vi har. Detta kan vi göra genom att besöka lokalbiblioteken ofta, låna mycket (det finns massvis med intressant litteratur, du behöver inte sätta pengar på Adlibris!) och uppmuntra våra eftermiddagslediga skolbarn att cykla iväg till biblioteket efter skolan istället för att bänka sig framför datorskärmen i väntan på att övriga familjen kommer hem.

#räddabröndbibban, "lånabokhyllornatomma

Idag finns det t.o.m. egen sektion för unga vuxna. Det fanns det inte på min tid. Fatta vilket privilegium!