När man sover i en bädd av vitlök

Småbarnsåren är asiga. Rent ut sagt asiga. Emellanåt. Så är det just nu. Yngsta flickan har gått och dragit på sig en seg förkylning. I natt var det gallskrik med en halv timmes mellanrum fram till klockan tre. Det asigaste med ett-åringar som lider och har ont är att man inte kan fråga dem vad de felar. För det mesta brukar bröstet hjälpa i sådana situationer. Det är en av orsakerna till att jag ännu ammar: för att ta oss igenom sjukdomsåret mellan 1 och 2, just dessa evighetslånga nätter som aldrig vill ta slut. Det känns nämligen aningen bättre att uthärda dem i tystnad än att lyssna på barnavrål.
Men i natt blev det vrål. Ack så hjälplös man känner sig av att se ett barn ha ont men inte veta vad som fattas dem. Jag var igår kväll på ett möte och hann inte hem till kvällsmaten. Hade inte briefat herrn om vilken mat som gäller nu då hon är förkyld (noll tolerans med mjölkprodukter) och inte hade jag hunnit fixa till en kvällsmålssmoothie heller. Så hon fick jogurt.
Nu tror jag att hon hade sjukt i magen, och sen dem där hostan, och antagligen ont i öronen. I något skede försökte vi placera lökhalvor på hennes öron. Men ack nej. Fungerar enbart på äldre barn. Hon fattade ju inte vad vi höll på med för tokigheter och blev bara argare. Jag började redan överväga att ta fram värkmedicinerna som vi till all lycka har inhandlat som reserver i vårt medicinskåp. Men ville verkligen inte det. Till sist kom jag ihåg ett annat trick. Doppa bomullstussar i pressad vitlök och lägg detta mot öronen. Skickade herrn ner och fixa till det medan jag försökte trösta med bröst. Han hade missat instruktionen om vitlökspressen så det blev bomullstussar inrullade i hackad vitlök. I det här skedet tog han själv sitt pick och pack och flyttade ner till soffan (lök- och vitlöksdoften måste ha blivit för mycket för honom). Men vi två andra vi fick äntligen sova. Tussarna verkar ha haft effekt. En skön syn var dett att stiga upp i morse med vitlök precis över allt.... Men men vad gör man inte för att den lilla ska ha det bra. Nu får man bara hoppas att hostan ger med sig snart. Antibiotika är det sista vi vill dra på oss just nu.