Våga tänka, våga skriva

"Jag vaknar i vargtimmen för att amma dig. Och när jag ser din lilla panna och bekymmersrynkan mellan dina ögon börjar mina tankar snurra och ångesten trycka mot bröstkorgen. Älskade barn hur ska jag kunna skydda dig?  Hur kommer jorden se ut när du vuxit upp och fått egna barn? Så mycket jag skulle vilja ändra och ställa till rätta när det gäller miljöförstöring och klimatkatastrofer – men jag förmår så lite på egen hand. Till och med bröstmjölken som ska ge dig näring – till och med den är full av gifter. Generationerna innan mig har förstört vår miljö. Och vad förstör inte jag för dig? Vad förstör inte jag genom mitt sätt att leva? Du och dina barn kommer få ta smällen fast ni inte bär skulden för någonting."


Det är från Underbara Claras blogg. 

Just precis så känner även jag.

Därför startade jag den här bloggen.

För att våga tänka.

För att våga leva annorlunda.

För att våga hoppas på en annorlunda värld.

Hurudan värld?

Kanske inte exakt Underbara Claras värld.

Men en värld där kärnan i livet inte handlar om förstörelse på bekostnad av andra.

Utan där kärnan handlar om återuppbyggande av en hållbarare värld.

Jag kämpar ännu med mina egna insikter och tankar.

Framförallt kämpar jag med vetskapen om att jag just nu lever ett liv på bekostnad av andra, och att denna livstil som ackuluerats i form av gifter i min egen fettvävnad redan gått vidare till tre barn via det som borde vara det allra renaste av alla näringar: bröstmjölken.

Så kalla mig hysterisk om ni vill.

Men det enda jag vill är att leva ett hållbarare liv.

Och jag känner.

Jo jag känner att så länge jag vågar tänka och så länge jag vågar skriva om vad jag känner och tänker så är jag på rätt väg.


Senare ska jag kanske skriva ner min vision om ett annorlunda liv. 

Men den tanken är inte mogen ännu, så ni får lov att vänta.