31.5.16

Företagande kvinnor som vill något mer och om gåvans makt

Av någon konstig anledning har jag kommit att bli del av nätverk av kvinnliga startup-företag här i trakten. Igår var jag med på  en träff igen, senast vi sågs var det minus 20 där ute, igår minst 40 grader varmare. Det är spännande att få ta del av våra träffar och se vad kvinnorna lyckats åstadkomma sedan vi senast såg. Det är mycket drive i mina medsystrar. De har en glöd inom sig och vill något mer av livet än bara stämpla sig igenom ett 8-4-jobb. Det är fascinerande och jag kommer obönhörligen att tänka på forskarkollegan Ingrid Bieses doktorsavhandling om kvinnor som optar ut ur en vanlig karriär och väljer medvetet en annorlunda resa genom livet. Mina medsystrar personifierar det Ingrid brukar skriva om på sin blogg i mångt och mycket.

På samma gång har jag det svårt att hitta mitt eget förhållningssätt till den värld som mina medsystrar kämpar om att få ett fotfäste i. Företagarvärlden. För jag kan tycka att det där att vilja något mer än 9-5-femjobb (eller 8-4-jobb för den morgonpigga) inte borde begränsas av lönsamhetskalkyler och en evig jakt på nya kunder. Det borde inte handla om bokföring och webdesign, pensionsförsäkringar och momsförpliktelser. Det kan vara att jag sitter på en knepig sits då jag säger det här, mitt huvudämne är trots allt beläget inom marknadsföring på en Handelshögskola och då borde jag vara den första som ser skönheten i lönsamma företag.

Tolka mig inte fel nu, i den samhällsstruktur vi lever i idag är detta en nödvändighet. Utan lönsamhet, eller åtminstone utan att täcka dina rörliga kostnader finns det ingen som helst logisk eller rationell orsak för dig att fortsätta sysselsätta dig som företagare. Utan lönsamhet bränner du bara någon annans pengar och din egen värdefulla tid. Lönsamhet är A och O för ett företag. Men min fråga är om vårt behov av att vilja något mer begränsas av företagens grundläggande behov att skapa en vinst. Kan allt vi* vill göra och som vi tycker att är värdefullt faktiskt skrivas om i form av företagsplaner och lönsamhetskalkyler?

Det där 'vill-något-mer' är väl ett tecken på att någonting skaver i själen, lite som mina feldesignade jeans. Vi är inte nöjda. Vi vill mer än att bara stämpla in och ut i någon annans löneregister. Vi söker vår egen frihet och kreativitet men båda begränsas av strukturer som inte är gynnsamma för en småföretagare, än mindre kvinnlig sådan. Vi är mer än dessa fyrkantiga begränsningar som rollen som företagare ger oss.


Hur uppnår man frihet och kreativitet i en fyrkantig värld? Svårt. Väldans svårt. Men kanske ett första steg är just det vi gjorde igår: byggde nätverk med utrymme för reflektion. Där olika världar möts föds nya storyn, nya tankar och nya idéer.

Själv blir jag allt mer övertygad om att kreativitetens frihet finns gömd i gåvans makt. Gåvans makt, enligt ursprungsbefolkningars världssyn (Kuokkanen 2008) handlar om att se sin egen värld som ett nätverk av ömsesidigt beroende relationer. Livet i sig är ett nätverk av relationer som är ömsesidigt beroende av varann. Vår kreativitet får den frihet den behöver när vi kan stöda varandra i våra olikheter. En är bra på webdesign, en annan har koll på bokföring och en tredje vet hur olika sorter försäljningskanaler fungerar. Trots sin fyrkantighet har vårt nätverk en inneboende styrka som ger oss den frihet vi behöver för att vara kreativa. Om vi bara förstår att utnyttja den styrkan. Gör vi det, kära medsystrar? Förstår vi oss på gåvans makt?



*Nu använder jag 'vi' här i syftet att ansluta mig till mina medsystrars kamp om frihet, min egen jakt på lönsamhet och kunder har lyckligtvis tillsvidare inte varit en livsnödvändigheten, medan jag kunnat författa forskningsplaner som levererat finansiering för vetenskaplig forskning. Jag säger tillsvidare för  dagens universitetsvärld ger mig inga garantier om att detta är ett tillstånd som varar för evigt.

Ref:
Kuokkanen, Rauna (2008) Reshaping the University: Responsibility, Indigenous Epist4emes, and the Logic of the Gift.  Vancouver and Toronto: UBC Press, 222 pages.


1 kommentar:

  1. Intressant läsning. Liknande frågor som jag funderar mycket kring just nu, men så mycket mer välformulerat än det som snurrar i mitt huvud :)

    SvaraRadera