Pseudovetenskap tycks användas när någon anser att vissa påståenden (om ens påståenden utan kanske bara perspektiv) saknar vetenskaplig grund. Det är då inte rättfärdigt att skriva om ens egna erfarenheter eller hur man ser på saker, för det saknar vetenskaplig grund. I mitt senaste blogginlägg skrev jag att jag inte orkar leva med vetskapen om vad mjölk och gluten kan ställa till med. Jag erkänner att det låter som ett allmänt ställningstagande där jag inte kopplar det till de anekdotiska iakttagelser jag själv varit med och bevittnat under de senaste åren. Det skulle ju inte blir mindre pseudo av att jag skrev ut exakt vad mina iakttagelser varit. Enligt den anonyma kommentatorn är det ju just på dessa ovetenskapliga och okunniga bloggar som denna pseudovetenskap frodas. Men låt oss titta på varifrån min oro gällande dessa två näringskällor kommer.
Gällande mjölken och hur den påverkar barns hälsa kan jag ge följande vetenskapligt publicerade artikel som stöd:
Ludwig and Willett (2013) Three Daily Servings of Reduced-Fat Milk An Evidence-Based Recommendation? JAMA Pediatr. 2013;167(9):788-789. doi:10.1001/jamapediatrics.2013.2408. Te
Det finns också flera böcker skrivna om kopplingen mellan mjölk och barns allergier. Nu var ju det här en av kommentarerna från min anonyma läsare: att man inte ska tro på icke-vetenskapligt publicerade nonsense böcker. Men om det handlar om läkare som jobbat en hel livstid med patienter som blivit friska av att sluta konsumera mjölkprodukter, då tycker i alla fall jag att man kanske kan anse att de har kunskap att komma med i ämnet.
En sådan bok är Mäkelä & Elo, Irti tulehduskierteestä. Personligen känner jag flera som gått hos Rauli Mäkelä med sina barn som haft återkommande öroninfektioner och fått hjälp med att eliminera mjölken. (igen, anekdotiskt, så går inte att räkna som tillräckligt starka bevis för att något annat barns skulle må gott av en mjölkfri diet). I vår familj tog vi inte godtyckligen bort mjölken heller, utan gick till en läkare som förstod sig på problematiken och gjorde en provokation som visade att mjölken var problematisk.
Det är alltså kunskap från "riktiga experter" som jag i detta fall har att falla tillbaka på.
Om vi då ännu tar en titt på detta med "trenddieter", där man demoniserar spannmål, mjölk, socker etc som enligt den anonyma kommentatorn är helt förkastligt eftersom det är vad vi ätit de senaste 50 åren i det här landet (och underförstått, är vad som är bra för oss). Vad är en trend? Något som blossar upp några år för att sedan försvinna? All mat som förbrukas idag är trender från en egen tid. Beror bara på hur långt tillbaka vi går. Potatisen kom med Kolumbus, före det åt man rovor uppe på våra breddgrader. Spannmål blev allmänna under Egyptiernas storhetstid. Här är en intressant tillbakablick på hur mjölk kom att bli en så viktig del av européernas föda: Nature: The Milk Revolution. Sockret började strömma in från kolonierna i Nya världen på 1700-talet, men ännu i början av förra seklet var det inget som var man hade råd med.
Margarin är en intressant "trenddiet". Margarinet uppfanns ju i slutet av 1800-talet, för att förse fattiga och Napoleons armé med ett billigare fett än smör. I Finland var man först väligt avogt inställd till margarin men det kom in på marknaden under första världskriget och blev mer utbrett då man kunde göra mer business på att exportera smöra. Efter andra världskriget kom också de vetenskapliga studierna att debatterar hälsoeffekterna av smör och margarin. Men vad som är viktigt att komma ihåg är att margarin knappast skulle existera i vår mat om det inte hade varit för de stora krigen under de senaste dryga 100 åren. Det är en trend som uppstod under nödens år, inte under normala omständigheter.
Om dagismaten inte ska följa några trender så borde den alltså innehålla så mycket traditionell mat som möjligt. Idag gör den inte det. Den innehåller en massa tillsatsämnen som inte funnits i så värst många årtionden. Den innehåller mer socker än vad en medelklass medborgare skulle ha haft råd att konsumera för si så där 100 år sedan. Den innehåller en hel del mjölk, inte för att mjölken nödvändigtvis är den mest lämpade födan för oss människor men för att det finns väldigt många mjölkkossor i vårt land och en mäktig industri som behöver hitta en marknad för sina produkter. Spannmålen går jag faktiskt bet på, för spannmål i form av råg och korn har varit del av den traditionella kosten på våra breddgrader långt tillbaka i tiden. Den hybridiserade veten däremot, den som utgör största delen av spannmålen på dagis, den har inte blivit allmänt utbredd i Finland förrän mitten av 1900-talet. Att hel anamma de senaste 50 årens mat som hälsosam och acceptabelt för våra barn utan att erkänna att den snabba förändringen i kosten pga trender som härrör sig till krav från storskaligt jordbruk och matindustrin (och inte människans hälsa) kan skapa problem som allergier och beteendestörningar är förkastligt.
Ska vi ha mat fri från trender så skulle jag föreslå en varierande kost med riktig mat: Buljong gjord på ben, rotfrukter, grönsallader den här tiden på året, kött med fettet inkluderat, baljväxter, ärter, bönor, olika sorters kål, potatis, och till mellanmål några välvalda frukter, ekologiskt odlade för att komma förbi trenden att använda lite väl kraftiga bekämpningsmedel på mat som ska bli vår föda.
Det är min ödmjuka åsikt om den saken. Men för tillfället orkar jag ju alltså inte. Så länge mitt barn mår bra så accepterar jag den mat som serveras på stadens daghem. Problemet uppstår ju då barnet även idag klagade på magont. Hostan däremot tycks ha varit en engångsföretelse tillsvidare. Håller tummarna. Nattlig hosta är säkert den värsta tortyren en småbarnsförälder kan utsättas för. Om man bortser från kolik då. Även den "pseudovetenskapligt" kopplad till mjölkproteinet kasein.
Ha det gott!
Att läsa vetenskapliga texter är svårt, särskilt om man inte har de grundkunskaper som krävs. En lekman, utan utbildning inom området och utan kännedom om tidigare vetenskaplig forskning har ofta svårt att förstå betydelsen (eller avsaknaden av betydelse) hos nya studier. För att inte tala om att man också borde ha förståelse för statistik. Men ibland skulle det också hjälpa ifall man ens orkade läsa ett sammandrag av de texter som man hänvisar till.
SvaraRaderaDu hänvisar till Cow's Milk Exposure and Asthma in a Newborn Cohort: Repeated Ascertainment Indicates Reverse Causation (Journal of Asthma. 2007;44(2):99-105.) som stöd för hur mjölk påverkar barns hälsa. Ett sammandrag av artikeln hittar du här:
http://scholars.opb.msu.edu/pubDetail.asp?t=pm&id=33947304951&n=David+Todem&u_id=135&oe_id=1&o_id=23
Vilka är då de hemska slutsatser man får läsa om i denna artikel? Jo,
- No association between cow's milk consumption and childhood asthma was found for the concurrent effects model.
-Hence, cow's milk consumption does not protect against childhood asthma.
Tycker du att det nu är bevisat att mjölk är farligt för barn, eftersom man (på basis av denna undersökning) inte kan säga att mjölk FÖREBYGGER astma?
Var är nu logiken i detta, eller är logik något överflödigt när man snackar om hälsa och näring?
Jag tod fasta på abstraktets sista två meningar: "Hence, cow's milk consumption does not protect against childhood asthma. The apparent protection of cow's milk against asthma may result from parents of asthmatic children avoiding cow's milk, rather than actual prophylaxis." Rätt så kryptiskt eller hur? Vad jag ville säga med allt detta är att om vi talar om "äkta vetenskap", och inte pseudovetenskap, så kommer vi snabbt fram till att det inte finns några absoluta sanningar, att ett forskningsresultat ger vid handen att det behövs mer studier. Då det gäller mjölk finns det mycket att forska om ännu och vad som skulle underlätta i den forskningen skulle vara att den forskning som handlar om mjölk inte någonsin finansierades av de som drar nytta eller kommer till skada av mjölken. I praktiken är det svårt att uppnå. Vad blir då kvar? Jo, den kära pseudovetenskapen, dvs den där läkare som jobbar med barn med olika allergier eller föräldrar själv som genom egna iakttagelser ser vad som fungerar och vad som inte fungerar i deras eget barn. Svårt att studera effekten av mjölk på varje enskild individ då vi alla är, just precis det, individer. Och jo, jag förstår attdet låter som om jag med detta argument förkastar all positivistisk forskning inom medicin. Vilket jag inte gör. Men studier på hälsa, kost, och människor är besvärliga. Fattar du alls hur frustrerande det kan vara för en förälder som märkt kopplingen mellan säg mjölk och öroninflammation i deras barn (detta är vedertagen kunskap på allergisjukhuset numera) som sedan möts av en läkare som säger," nej tyvärr, den kopplingen har inte bevisats i några vetenskapliga studier, så jag kan inte skriva ut ett läkarintyg till ditt barn så att hen får mjölkfrikost på dagis". Har du någonsin vakat natten igenom med ett barn som skriker pga öronont? Eller som hostar så att hen kippar efter andan. Oberoende om det är mjölk eller fast broccoli som föräldrarna märker att ger den reaktionen så borde det ju vara möjligt att bespara ungen från sånt utan att någon på ett prestigefyllt universitet långt borta har fått finansiering för att studera just detta och dessutom hittat just de resultaten som stämmer överens med detta barns reaktioner. Tack o hej! Men den goda nyheten från oss är att vi inte haft mer magont än en gång denna vecka, så det ser hoppfullt ut! Ha ett trevligt veckoslut.
RaderaOch vad står det i den andra artikeln då, kanske att mjölk är så farligt att man inte skall dricka den? Eftersom artikeln inte är offentligt tillgänglig (varför hänvisar du till en artikel som inte är offentligt tillgänglig?), måste man nöja sig med ett referat:
SvaraRadera"Ludwig and Willet weigh in on recommendations to consume reduced fat milk, and conclude that recommendations should be flexible (0-3 cups of milk), reduced fat milk should not be recommended over whole milk, and instead recommendations should oppose consuming sugar-sweetened milk."
Rekommendationen blir att man inte skall rekommendera 3 glas, utan mera flexibelt 0-3 glas. Var det här det bästa du kunde hitta om hur mjölk påverkar barns hälsa?!
Och med den här uppenbara begåvningen i att tillägna dig vetenskaplig kunskap står du alltså beredd att ge rekommendationer för hur matsedlarna i våra daghem skall se ut... inte vad jag skulle kalla särskilt ödmjukt.
That's science honey, äkta vetenskapliga artiklar är inte tillgängliga för allmänheten, de är låsta bakom lyckta dörrar. Varsågod och pröjsa om du vill ta del av hela studien. Mjölk är komplicerat. Det att Harvard skriver något som antyder att det finns problem borde få varningsklockor att ringa och mycket fler forskare att börja studera dess baksidor. Men vetenskap är vetenskap, and there is only so much you can do within science...
RaderaPoängen var kanske varför du väljer att hänvisa till något som du vet att de flesta av dina läsare har tillgång till? Inte särskilt hjälpsamt. Har du ens själv läst hela artikeln.
RaderaDin logik är återigen mycket intressant: "det att Harvard skriver något som antyder att det finns problem borde få varningsklockor att ringa och mycket fler forskare att börja studera dess baksidor."
Som ett exempel finns dryga 200 000 vetenskapliga artiklar som behandlar temat "”cholesterol” (och många av dessa härstammar från Harvard), källa: http://www.skepsis.fi/lehti/2012/Skeptikko-2012-4_Myytti_kolestrolimyytista.PDF
Borde du inte hellre oroa dig för kolesterol än mjölk? Men det gör du ju inte som känt.