Den här texten skrev jag redan i februari men pga dess spekulativa natur har jag inte publicerat den. Nu skriver Charlotte om häxprocesser som tyder på att mina spekulationer kanske inte är så tokiga trots allt. Jag tar mod till mig och trycker "publish".
För en tid sedan såg jag sanningen i vitögat här på bloggen. Fortfarande ligger den där och gnagar. Sanningen alltså... Jag har länge redan ställt mig frågan, vad döljer det sig för grymheter bakom historieböckernas vackra fasad? Ni vet det där om hur Greve Brahe räddade det finska folket i grävens tid, Bonden Lalli och Biskop Henrik... De där berättelserna som verkade så naturliga, men som om man ställer sig i de andras skor inte alls kanske hade ett så gott slut. Inte konstigt att det finns ett visst agg mot det svenska undangömt i den finska folksjälen. Allt har sin förklaring!
Något gnagar i mig. Något jag hela tiden har haft i bakhuvudet. Hur är det med samerna? Nu då jag sett verkligheten på andra sidan världen, förstått deras kamp om liv och leverne, hur kan jag skriva om detta utan att ta tag i mitt lands historia. För en tid sedan (i samma bloginlägg som ovan) undrade jag om det kunde ha varit Gustav Wasa som förträngt vår egen koloniala historia här hemma hos oss, idag surfar jag på "samer" och "gruvdrift" och en av de första artiklarna som jag hittar handlar om hur Gustav Wasa drivit samerna norrut, hur gruvdriften (med samer som slavar) kom igång på 1600-talet för att utvinna rikedomar till statskassans krigarkista.
Min intuition verkar ha slagit till på rätt spik. Undrar om mina tankar om Europas spirituella förlust pga häxjakten också har förankring i verkligheten. Jag förundras alltid över hur lite man tror på det övernaturliga här uppe i norr, på samma sätt som jag förvånas över hur vital del av folktron det är nere i södern. Hur mycket av vår spirituella koppling till moderjord brann upp med häxorna? De som hade förmågan att se verkligheten bortom det konkreta? En sådan otrolig förlust för mänskligheten och ännu ett bevis på hur kvinnokraften fått ta stryk på bekostnad av "marknaskrafterna" (på den tiden i form av kungavälden, idag i form av neoliberalismen ansiktslösa aktörer).
Allt hänger ihop. Man kan inte koncentrera sig bara på en hållbarare värld, på utsläpp och miljörätter. Hur vi förankrar vår verklighet i den värld vi lever i kommer att direkt påverka hur pass "hållbart" vi är villiga att leva. Våra värderingar är starkt sammankopplade med hur vi uppfattar hela hållbarhetskonceptet. Och dessa värderingar har vi ärvt från tidiager generationers verklighet och totala sanningar. Om vi använder oss av darwinismen kan man fråga sig hur Europa skulle se ut idag om vi låtit häxorna leva. Eller om samerna fått behålla större delar av territoriet uppe i norr för deras sätt att bruka jorden. Skulle det finnas mer respekt för moder jord och mindre våldtäkter på naturens rikedomar?
Man bara undrar.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar