Sockerfri, mjölkfri, och glutenfri födelsedagstårta

Efter mitt inlägg med den sockerfria, mjölkfria och glutenfria tårtan på 1-årskalaset har receptet efterfrågats. Jag kommer att fortsättningsvis utveckla kakbottnen för jag tycker att den ännu är för "tung" i smaken. Men den fungerar, och med lite mindre kaka och mer fyllning kan den bli riktigt fin.

Kakbottnen är tagen ur Ulrika Hoffers bok Smarta sötsaker, päronkakan. Jag har ersatt bovetemjölet med glutenfritt havremjöl men som sagt, ska försöka men andra lösningar för att göra den ännu fluffigare och godare i framtiden. De andra ingredienserna har jag modifierat att passa dubbel sats (den på bilden är gjord på tre satser men det blev för mycket kaka, så 2 borde räcka bra om man har ca 10-15 gäster). Varsågoda här kommer receptet:

Kakbotten
2 dl bovete/ glutenfritt havremjöl
6 dl mandelmjöl
2 tsk vaniljpulver
1 tsk bakpulver
4 skalade och rivna päron (på minsta på rivjärnet så att de blir till mos)
5 ägg
juicen från en hel lime (eller halv citon och rivet citronskal om citronen är ekologisk)
kokosolja + kokosmjöl till formen

Blanda alla torra ingredienser. Tillsätt päron och äggulor. Vispa äggvitorna vita och vänd ner i smeten. Grädda i 180 grader i ca 40 minuter i kakform smörjd med kokosolja och panerad med lite kokosmjöl. Kolla att kakan är genomgräddad innan uppstjälpning.

Rosa krämig glasyr 
2-3 dl cashew nötter (blörlagda i minst 4 h föra)
2-3 msk stelnad kokosmjölk (låt stå y kylskåp och ta av den stelande delen i burken)
2 nävar frysta jordgubbar
en liten klyfta rå rödbeta eller 2  msk rödbetsjuice
5-10 frysta mangokuber
pressad saft från en hel lime (alternativt citronskal och lite citronsaft)
eventuellt 1-2 tsk vaniljpulver

Kör i mixer alla ingredienserna tills slät. Smaka och och sätt till av de olika ingredienserna enligt behov. Mera cashew  ger mera gräddig konsistens om smeten är för lös men det går också att llåta den stå och stelna i kylskåpet en stund innan man breder på den kalla kakbottnen.

Gul krämig glasyr
2-3 dl cashew nötter (blötlagda)
2 msk kokosmjölk, den stelnade delen
1, 5 citroner (saften och skal från en halv citron)
10-15 mangobitar
0, 5 tsk gurkmeja (var försiktig så att den inte ger smak, bara färg!)

kör i mixer alla ingredienser tills smeten är slät - smaka av och tillsätt av de olika ingredienserna vid behov. Cashew för mer konsistens, citron för mer smak, mango för mer sötma, gurkmeja för mer färg. Ställ i kylen innan du använder glasyren till att dekorera.

Skär upp kakan i två eller tre delar och fyll den med bananskivor och lite cashewgrädde ovan (alernativt avocado/äppelmos/jordgubbsblandning om man inte vill ha i så mycket cashew som kan vara problematiskt för känsliga magar). Dekorera/spritsa med de rosa och gula glasyrerna. Låt stå i kallt innan servering.

Vattenmelonsparty

På riktiga dagen karvade jag till en vattenmelonkaka. Familjen stornjöt och lillan mumsade i sig allt hon orkade efter att redan ha fyllt magen med lever och potismos till middag. Nu sover hjältinnan sött i egen säng (!) med sin virkade docka Lisa. Imorgon börjar livet med en 'toddler' i huset. Najs.

Rekommenderar annars den här sortens lösning till alla som funderar på vad man kan ha som kaka åt en ett-åring. Använde papaya och mango och en hjärtformad minipepparkaksform till att dekorera. Kiwi och ekovindruvor skulle också ha varit fint. Eller mer frysta bär att ackompanjera blåbären med. Kan inte misslyckas om man vill behaga en ett-åring....men på ett fem-årskalas kan det slå fel med en sådan kaka. Yes, been there also och den gången räddade vi kalasfeelisen med vattenballongslekar ute på gården. Tur var väl det...

Receptet på den andra kakan på kommande bara jag sitter vid datorn igen. Sorry the delay men fullt upp just nu.

Ha det gott!

Ännu ett sockerfritt kalas

Så här såg det ut hos oss tidigare idag. Sockerfritt, glutenfritt, mjölkfritt. Och en kaka som också 1-åringen kunde äta. Full av nyttigheter men ändå god (om jag själv får säga).

Riktigt lyckat kalas. Lycksalig mor. Tänk ett år! Stort!

Alternativen till margarin, vilka är de?

Efter gårdagens inlägg fick jag frågan: vilka är alternativen då?


Ja, vilka är alternativen till margarin? En högst relevant fråga som bör få ett svar. I kommentarsfältet under artikeln i The Guardian där jag medverkade finns det flera som tar upp just precis den här problematiken. Alternativen till palmolja är värre än palmoljan själv, raps eller andra fettrikagrödor växer inte lika snabbt och de tar upp mer odlingsareal än palmolja. Därför är det många som anser att det ändå är ok med palmolja, för den gör minst skada (och på ett område som är långt från deras egen bakgård, bör påpekas).

Jag accepterar inte det tankesättet. Jag accepterar inte heller att raps/ryps skulle vara en lösning för oss här i Norden för att det är en olja som går att odla lokalt. Det kan ju tänkas vara förvånande med tanke på att jag förespråkar lokalt hållbara lösningar. Men alla växtoljor är nya påfund. De har inte funnit mer än den tid som man industriellt kunna pressa ut oljan ur växterna. De flesta har en för hög andel omega6 i förhållande till omega3, vilket gör att de kan vara inflammatoriska. Kallpressade är alltid bättre men fettsyrekompositionen är problematisk om vi ska försöka uppnå optimal långsiktig hälsa, de säger många oberoende förståsigpåare inom ämnen. Och det att rypsodlingar är en del av problemet med utdöende bin gör inte saken alls något mycket bättre. 

En kommentar på min Facebook-sida var att även smör kan anses ineffektivt eftersom det måste först gå genom kon, sedan en process till innan det blir smör. Och egentligen stämmer väl det också - att i den form som mjölkkossor sköts på många gårdar idag uppfyller inte kriterier över hållbarhet. Den personen ansåg att vi borde få i oss vårt fett genom den hela mat (whole food) som vi äter, genom att öka andel avokado, nötter, frön i vår föda. Egentligen håller jag med i det resonemanget, för jag anser att vi borde klara oss på mindre smörgåsar och äta mer äkta mat. Då faller det störa behovet av gul bredbar smörja bort naturligt. Kroppen behöver fett, och för länge sen, innan människan blev bunden till sina grödor, innehöll vår föda också en hel del fett från djurriket, och växtriket. Då fick människan i sig fett i form av nötter och frön, och i delar av de jagade djuren som åts upp (man var ju inte så galen som vi är idag att man slängde bort stora delar av ett djur som kanske tagit timtals att fånga in). 

Men något jagarsamhälle förespråkar jag inte, och jag vill ju tro att människokroppen och våra gener utvecklats och anpassats genom de tusentals år av jordbruk och djurhushållning. Jag tror ju på ett hållbart jordbruk (kolla länken, ytterst intressant för den som vill jobba för en hållbarare värld!). Så jag återkommer till smöret. Jag tror faktiskt att boskap är  lösningen till hur vi ska kunna återställa jordens levnadsvillkor i framtiden. JAaär ingen vän av storskalig konsumtion av mjölk, det må jag säga, efter att ha sett vilka problem den ställt till med hemma hos oss och välmedveten om de negativa sidorna av intensivt utnyttjande av kossor för att vi ska ha den vita drycken på vårt bord (och överallt annanstans i vår mat). Men smör (eller klarnat smör/ghee om man har problem med mjölkprotein) är inte att underskattas, smör kan vara en biprodukt av en process där koldioxiden som vi förtillfället har i luften får komma ner i jorden igen där den hör hemma. Den processen heter: Gräsbetande kor.

Jag tror starkt på att vi inte kan återställa våra levnadsvillkor på den här jorden utan gräsbetande kor. Geoengineering i all ära, men det är lösningar vi behöver, inte mera problem just nu. Jag tror nämligen att kossor blivit utpekade till vår planets svarta får (metanpruppar, förstörande av biosfären, ökenutrbredning etc) helt i onödan. Som Allan Savory säger i TedTalken nedan så bygger även kossornas dåliga rykte som orsaken till desertifiering på en myt:  “What we had failed to understand was that these areas developed with huge numbers of grazing animals. Movement kept them from overgrazing.” och han fortsätter: “The only option left is to use livestock on the move to mimic the ancient herds.” Det här kallas för "holistic grazing” och det kan hålla mer växter levande, binda mer näring till jorden, skapa jord som kan binda vatten istället för att låta den dunsta. Det viktigaste med "holistic grazing" tror jag är att naturlig näring (koskit) i rätt mängd återförs till näringsfattig jord. Grejen är att det inte får vara för intensivt, eller på för litet område, då försvinner balansen.

Så smör är inte alls en dum idé. Men det är hur jordbruket är uppbyggt som måste förändras (efter att kossorna tillfört näring på ett område går det ju bra att odla något som kräver mycket näring där en tid). Det är enda lösningen, där helheten står i fokus.

Tills den dag då vi lyckas genom politisk väg, eller enskilda individers insikt, göra de omställningar som krävs för den här sortens jordbruk så  tycker jag att det är riktigt okej att understöda våra egan mjölkbönder. The next best thing. För de alternativ som jag vill ha finns inte just nu. Hur många gräsbetande kor på våra breddgrader har ni sett under de seanste 10 åren? Jag har hålit utkik, och kan säga att de är svåra att hitta om man inte råkar veta var man ska söka. Helst skulle man ju då köpa mjölken direkt från bonden, separera grädden och kärna smör. Men det är överkurs, så riktigt smör från butik är i alla fall bättre än margarin. Det är mitt alternativ just nu. Och den dag det finns "smör från gräsbetande kor" på butikshyllan eller i min REKO-ring så kan ni räkna med att jag står först i kön.

Här kan ni se Allan Savorys TedTalk:

Svar: I can't believe its not butter, dvs margarin

Ja svaret på gårdagens fråga i "gissa produkten"-tävlingen var givetvis: Margarin. Denna mirakelprodukt som ska rädda hela mänskligheten från åderförkalkningar och kolavippen från hjärtinfarkter. Så har man trott. Med fokus på trott. Men det som börjar gå upp för en stor del av mänskligheten nu (med undantag av vårt lands hälsoexperter och nyhetsförmedlare), med ett aningen förhöjt medeltal i både BMI (body mass index) och insulinproduktion, är att det hela var en av de hittills längst varande och mest framgångsrika marknadsföringskampanjer som den moderna människan fått beskåda. Jess, en bluff, en myt, ett misslyckat experiment, rent ut sagt en total katastrof som saknar motstycke i mänsklighetens histora.

Låt mig nu precisera några av problemen med de ingredienser som jag rabblade upp i gårdagens inledande inlägg:

Palmolja

Palmolja har jag skrivit om i ett tidigare inlägg i den här gissa produkten-serien som då handlade om babygröt. Den ödelägger. Detta för att man tuttar på regnskogar - eller skövlar dem rätt och slätt  för att kunna plantera palmer för plamolja. Inte nog med att röken sprider sig långa vägar och påverkar oskyldigas hälsa i form av olika andningsjukdomar, men det är förödande för både naturen, utrotningshotade arter, och för lokalbefolkningar som ska leva med eländet. Men certifierad palmolja då, är det inte bättre. Kort svar: Nej. Långt svart: nej, för att problemet med certifieringssystem som t.ex. RSPO (responsibly sourced palm oil) som byggts upp för att legitimera den här typen av storskalig förödande monokultur är just precis det: de har byggts upp för att legitimera användningen. De förkastar aldrig själva modellen, utan försöker på olika sätt dämpa de skadliga effekterna av systemet, eller få det att verka som om det finns modeller som är mindre skadliga och således bättre än de som inte är det. Ni kan läsa mer om legitimitetsproblemen som just RSPO har här (dokumenterat av en journalist som jag vet att gör ett bra jobb med att researcha). Så den som känner att den inte vill vara oskyldigt delaktig i andra befolkningars lidande kan göra klokt i att helt och hållet bojkotta allt vad palmolja heter. Som ju jag då gör, vilket ni kanske såg i länken til The Guardian igår. 

Emulgeringsmedel (mono- och diglycerider av vegetabiliska fettsyror, solroslecitin) E471 E476, E472: 

Missade ni förstasides nyheten om dess pga av intensivt rännande ner för snöbeklädda berg i februari? Låt mig då ta och plita ner några sammanfattande ord om detta med emulgeringsmedel. Enligt inledande ingress till Aftonbladet: har forskare kommit fram till att emulgeringsmedel kan" orsaka kroniska inflammationer i tarmen och metabolt syndrom" (Aftonbladet, 25.02.2015). Okej, nu är kanske kvällspressen inte den bästa källan till information vad gäller just mat och hälsa. De har tidigare även basunerat ut antaganden som helt saknat vetenskaplig grund (margarinhypotesen  för att nu nämna det närmast exemplet vi kan ta till). På Äkta Varas hemsida, som är en bra källa om man vill kolla upp hur tillsatsämnen framställs, kan vi läsa att just de emulgerinsmedel som nämns på margarinförpackningarna, (tar  E471 som ett exempel men det gäller även E472c och E476):  "framställs av fetter och oljor eller av glycerol (E 422) och fettsyror (E 570). Både fetter och fettsyror kan komma från djur, t.ex. gris." Djur och gris! Går inte hela margarinhypotesen ut på att att människan absolut SKA undvika animaliska fetter - hallåååå, vi får i oss dem ändå, men i aningen mer processat format då vi förtär margarin. Genialiskt, matindustrin slutar aldrig att överraska i sin finurliga marknadsföring av billigt skit. I kommentarern på det här tillsatsämnet läser jag att den även kan framställas av soja eller majs. Nå det hjälper knappast till att göra emulgeringsmedel mer nyttigt utan snarare skulle det kunna vara en förklaring varför tarmar tar stryk av detta - för soja och majs är de grödor som besprutas mest i hela världen med glyfosater, som visat sig vara väldans problematiska för just precis tarmarna att klara av utan att ta skada. Enligt kommentarerna på Äkta Vara lär E471 också få många träffar på som "carcinogen" hemma hos herr Google. Kolla upp det om ni vill, jag övergår till nästa ingrediens.

Konserveringsmedel: Citronsyra 

Citronsyra används för att motverka härskning. Den används alltså för att förlänga en varas "shelf-life", tiden på butikshyllan och i ditt kylskåp. Någon annan uppenbar funktion har den inte. Men det make sense, från ett business perspektiv. Och för all del, ska vi ha ner statistiken på matsvinn så borde väl den också hjälpa till att minska på avfallet då vi har mer tid att konsumera produkten i fråga. Så det är väl bra. Men gällande hälsan står citronsyran på bräcklig grund. Nu står det faktiskt inte att den här citronsyran skulle vara E330 som är den som fått mycket kritik för att vara framställd av att melass eller glukos jästs med hjälp av mögelsvampar och som kan ge symptom på allergier/täppt näsa (pollenallergi/hösnuva) för den känslige, men det går inte att utesluta att en sådan process finns med i den här ingredienser. Dessutom kan den innehålla spår av bensen och svartmögel också, enligt matfuskets avslöjanden. Jag har nämligen svårt att tro att man skulle sätta några extra cent på äkta citronsyra, vi talar ju ändå om en bulkvara i butikshyllorna som idag dessutom utsätts för mycket priskrig från sin konkurrent, äkta varan smör. 

Jag är ingen Mats-Eric Nilsson. Vill ni veta mera om döden i grytan och äkta vara och allt sånt så föreslår jag att ni kollar in hans websida eller läser någon av hans fyra böcker. Ögonöppnande information för den som inte ännu stiftat bekanskap med "the boring side of the package" som det står på havremjölksförpackningarna. Kan garantera, det är aldrig långtråkigt att läsa innehållsförteckningar, det och det där med att snegla i andras butikskärror är sporter som jag stundvis unnar mig själv då jag ändå måste köpa mat i riktiga matbutiker ibland.

Men det jag ville säga med det här var att oberoende vilket margarinmärke som man väljer så kommer alltid palmoljan och en liten bit förlorad regnskog och död tiger med hem i matkassen. Det att dagis och skolor understöder den här sortens industrier är allt annat än socialt acceptabelt. Om vi inte kan diskutera bluffen i den här hälsomyten i vårt land, pga förblindade experter och passiva journalister som inte gör sitt jobb, så måste vi väl ändå kunna diskutera varför Finlands skattebetalande befolkning tvingas till att understöda en så fruktansvärd industri som palmoljan. Och detta medan våra egna mjölkbönder står på knä pga bristande lönsamhet eftr Rysslandsbojkott. Är detta vettigt? Och alla de där andra tillsatserna som vi får med på köpet, som förvärrar vår statsbudget ännu mer om det är så att emulgeringsmedel skadar tarmar och orsakar cancer, eller om citronsyra verkligen leder till mögelkänslighet hos de mest känsliga. Hallå - det är riskdagsval om en månad. Är det någon av riksdagskandidaterna som bryr sig det minsta om sådana här små bagateller? Så hopi, hopi, kunde vi nu få ett slut på den här bluffen genom att sluta subventionera palmoljeindustrin och vår egen sjukvård genom att ha margarin som bredbart på skolornas och daghemmens knäckisar? Aj nej, glömde, det finns ju sådant som "valkampanj", "valfinansiering". På margarinburkarna nedan är Unilever ett ofta förekommande märke. Jag under hur ofta samma namn förekommer som valfinansiär hos de uppställda kandidaterna? Kunde vara ett tema för nästa blogginlägg. 

Ha det gott!

Produkt 1:

 

Produkt 2:

 

Produkt 3:

 

Produkt 4:

 

Produkt 5:

 

Gissa produkten

Idag blir det en gissning om en produkt som relaterar till artikeln i The Guardian som jag råkade medverka i med följande bildbevis (fotograf Nadia Boussir):



En annan gång ska jag berätta hur det kommer sig att lilla jag kom mig dit men nu ska vi leka gissningslek igen. Observera att produkten ni ska gissa er fram till har inget att göra med maten på tallriken ovan utan det är själva innehållet på ingredienslistorna som har att göra med artikeln.

Jag har dessutom valt ett brett urval av produktsortimentet just för att ni ska ha större chans att gissa rätt. För den kunnige gäller det alltså att inte enbart gissa vilken sorts produkt det handlar om utan tippa gärna också vilket märke hör till vilka ingredienser.

Ger er tid tills imorgon, sedan avslöjar jag vilken produkten är. Den här är bara för bra för att sitta och panta på för länge.

Produkt 1: Rypsolja (40%), vatten, palmolja, salt (0,9%), emulgeringsmedel (mono- och diglycerider av vegetabiliska fettsyror, solroslecitin) syra (citronsyra), naturlig arom, vitamin A och D. Laktosfri, mjöllkfri. *Hållbar och certifierad palmolja.

Produkt 2: Rybsilja (44%), vatten, vegetabiliska fetter (MB-palm** och kokos i varierande proportion), camelinaolja, emulgeringsmedel (E471 och E472c av vegetabiliskt fett). salt (0.7%), surhetsreglerande medel (natriumkarbonat, citronsyra), aromämne, A- och D2-vitamin, färgämne (betakaroten). Fetthalt 70%, mjölkfritt, sojafritt.

Produkt 3: Palmolja*, rypsolja (32%), KÄRNMJÖLKm vatten salt (1,3%), emulgeringsmedel (solroslecitin), naturlig arom, vitamin A och D. Låglagktos. * Hållbar och certifierad palmolja.

Produkt 4: Vatten, solrosolja (21%), linfröolja (7%), rypsolja (6%), palmolja*, modifierad stärkelse, salt, kaliumklorid, emulgeringsmedel (mono- och diglycerider från vegetabilska fettsyror, solroslecitin), konserveringsmedel (kaliumsorbat), syra (citronsyra), naturlig arom, A- och D- vitaminer. *Hållbar och certifierad palmolja.

Produkt 5: Vatten (57%), palmolja (15%), rapsolja (12%), KÄRNMJÖLK (5%), modifierad stärkelse, gelatin, slat, emulgeringsmedel (E476, E471 av vegetabiliskt fett), kosnerveringsmedel (kaliumsorbat), surhetsreglerande medel (citronsyra), arom, vitamin A och D.

Om kvinnodagen och feminism, igen

Varje år den här tiden är det dags att ta upp det här med femninism. Jag har tidigare varit kritisk mot feminismen som rörelse. Jag har tyckt att man i sitt strävande att uppnå jämställhet med männen skapar en tävlan mot ett mål som inte är eftersträvansvärt (ökar enbart stressen för individen och miljön) och därför förkastat hela idén om feminism. Men.

Jag. Har. Ändrat. Mig.

Tycker fortfarande att väldigt många som förespråkar feminism är ute på farligt vatten i sina teser. Tycker fortfarande att alla diskussioner som på något sätt handlar om tävlan mellan könen (vem är mest hemma med barnen, vem få mest lön, vem är mest kompetent etc) är problematiska. Vi är varandras komplement, i mångt och mycket, man kan inte utrota de biologiska skillnaderna som finns mellan man och kvinna. Förespråkar man sådan feminism så brukar mjölkflaskan figurera som godtagbart alternativ som spädbarns föda. Se där, mannen kan också, inget problem... Jag anser inte att industriellt framställd ersättningsmjölk skall användas i jämställhetssyfte utan enbart när det är absolut nödvändigt, ungefär som hur jag resonerar gällande användan av antibiotika - för många negativa effekter för att förespråkas som en lösning man kan ta till i alla situationer. Jag tycker inte heller att kvinnokampen först och främst handlar om att uppnå kvotering i mansdominerade branscher (skulle helst av allt önska att vi kunde helt och hållet leva utan vissa mansdominerade branscher, gruvindustrin hör till dem, men jag inser att i dagsläge kan vi inte bara sätta lapp på luckan och lämna gruvorna vind för våg, vi är alla sammanlänkade, även gruvindustrin har ett syfte i den samhällstruktur som vi har idag, tyvärr).

Men ja. Jag är fortfarande feminist. Feminism för mig handlar om att bejaka allt det kvinnliga, vara stolt över det, inte gömma undan det under formsydda proffisga kritrandiga kavajer (som jag tolkar som en imitation av det manliga för att få kvinnan att se lika kompetent ut på manlig mark). Att skapa en samhällsstruktur där det är möjligt att fungera som kvinna med alla de biologiska attribut (obs, biologiska, inte skapade genom domination, som typ att diska eller stryka kläder) som finns inneboende i en kvinnlig kropp inklusive den s.k. kvinnliga intuitionen. Kvinnlig intuition ser jag för tillfället som en kunskapsgenre som genom hundratals år av förtryck blivit ogiltigförklarad (frånvaroproducerad) som godtagbart sätt att tolka världen i jämförelse med den dominanta kunskapsgenren där observationer och mätbara resultat är normen. Som det står på Strömsövillans vägg: "Verkligheten är inte allt här i världen", i alla fall inte om verklighet enbart går att konstatera på basen av mätbara resultat. Det finns många fenomen i vår värld som inte går att kalla verkliga i så fall.

Feminism för mig handlar om att bryta relationen till dominans, "patriarkalets" makt över allt som inte hör till den dominanta världsbilden, eller normen i dagens samhälle. Feminism handlar om att skapa nya maktrelationer. Men inte makt i form av dominans, utan makt i form av kapacitet att återskapa liv, fritt från dominans men bundet till samförståelse och balans, inklusive balans med naturen som vi lever i.  Den nuvarande dominanta världsbilden är inte uppbyggd på balans, utan på dominans och förtäckta sanningar. Att våga leva enligt sin egen sanning är en del av den feminism som jag förespråkar. Men en sanning som aldrig kan ske på bekostnad av andra, utan som sagt, en sanning som är en del av en helhet vars syfte är att återskapa liv. Det här innebär att ingen av det manliga könet kan anses vara min fiende, utan min bundsförvant. Vem som helst som bejakar återskapandet av balans och liv i klang med naturens förutsättningar är mina bundsförvanter.

Nu kan vi säkert diskutera vad det här innebär för den dominanta världsbilden. Var passar det kunskapssystemet in i den här bilden? Det är ju ett kunskapssystem som kört över alla andra sätt att se på världen i långa tider (vågar mig inte på en tippning här, beror ju lite på geografi och kolonialism men minst 500 år, antagligen flera tusen år, 'the curse of Eve' och allt det där). Kan detta kusnkapssystem överleva om det måste leva jämsides med andra? Vad betyder det för nuvarande maktstrukterer? Vad innebär det för samhällsfreden? Människorelationerna? Människans relation till naturen? Sjukvården? Ekonomin? Försörjning? Etc. Det har jag faktiskt inget exakt svar på i dagsläge. Jag kan inte erbjuda någon 6+6+6-modell som skulle ge svar på sådana frågor.Då kan man ju tycka att jag inte har rätt att uttala mig om det här ämnet än.  Och det har man väl kanske rätt att tycka. Men så ställer jag inte heller upp i några politiska val, jag behöver inte ha lösningar just nu. Det enda jag vet är att om vår värld ska ha någon sort möjlighet att återhämta sig från det läge av total miljökatastrof som den befinner sig just nu i så kan vi inte fortsätta köra på som en ångvält med kapplöpning mot bottnen (eng. race to the bottom). För det är vad det är, denna eviga tävlan. Det är en kapplöpning där ingen, varken man eller kvinna i slutändan har någon som helst möjlighet att återskapa liv. Om vår omställning går via en 6+6+6 modell så tycker jag att det är bra. Det ger oss möjligheten att få in mera kvinnliga röster på alla plan där beslut fattas så att det går att leva enligt de begränsningar som en kvinnlig kropp för med sig, och dessutom inte kalla dem begränsningar utan styrkor. Här tänker jag på just precis amningen - det är en styrka för sjutton. Den återskapar ju liv! Men i dagsläge anses amningen vara en begränsning - du blir satt i off side i tävlan om de "bästa" positionerna (vad är "bäst" egentligen? vem definierar vad som enligt status anses vara bäst?) i samhället så länge du prioriterar att ta hand om ditt barn istället för att visa vad du går för ute i samhället. Jag hävdar att amning är en styrka, och eftersom den är en styrka så ska den också få vara en del av lösningen på vad feminism är och kan vara. Det ska gå att fungera i samhället utan att ett kvinna måste ge avkall på sina kvinnliga attribut.


Ungefär så. Och mycket mer. Tänker jag om den saken.

Men ja, jag är en feminist. Radikal sådan. Annat skulle bara fattas.

Skål för kvinnodagen och alla andra dagar då både kvinnor och män kämpar på för att återskapa liv på vår lilla planet med sina begränsade resurser!