Snopet

Det är vad det är. Snopet är det när man sitter och saknar vänner på annan ort. Speciellt när man blir taggad i Facebook av världens bästa vänner som bor i olika delar av världen men som just nu befinner sig på samma ställe. Och man bara känner att ååååh så roligt det skulle vara att vara där. Senast vi alla sågs var på mitt bröllop. Det är 8 år sedan dess nu. Tar en klunk kaffe och tänker på good ol'times.

Några minuter senare kommer nästa bild: två andra världsbästisar, den här gången finländare som flyger och far och vars vägar just nu korsar varann och jag bara känner att det var ju snopet att vi inte alla tre kunde korsa våra vägar på samma gång. Kan just tänka mig vilka underbara djupa diskussioner de här två vännerna haft, nästan så att 'the good vibes' flödar ända hit! Tar en klunk kaffe och känner hur deras fina energier flödar även hit, som tur finns det inga restriktioner för energiflöden då det gäller tid och rum.

Snopet, då man smuttar på sitt kaffe och kommer ihåg den gamla hemmamammagrannen som man brukade smutta kaffe tillsammans med. Suck, så man kan sakna även henne och de fina vardagsdiskussionerna vi hade medan våra barn gjorde sitt bästa i att demolera ett vacker 50-talshus i lekrummet bredvid.

Så är det då man är en fd patiperra (chilenskt uttryck för en person som flyger och far), snopet att ha alla vänner utspridda runtom i världen medan man själv bestämt sig att rota sig på ett ställe där flygturerna dras in på löpande band.

Snopet då kaffet tar slut och man inser att det inte finns några ursäkter mer. Barnet sover, köket är fixat, rullgardinen är nerdragen så att jag inte ska se den vackra trädgården eller solen: det är dags att få iväg den där evighetsartikeln och hoppas att de goda energierna flödar även där så att man inte behöver känna sig snopen mer utan kan gå ut i solen och gräva ner händerna i jorden.