Idag har det varit livat på min Facebook-sida. Jag passade på att sprida nyheten som Vasabladet så fint fixat om skolmatsseminariet som jag var med och arrangerade igår. Vinklingen i tidningen var så positiv och fin att även jag blev upprymd av förhoppning om att nu äntligen vänder det.
Annat var det igår när intrycken från seminariet lagt sig. Jag var minst sagt nedslagen. Tyckte att jag satt ner så mycket tid på det här seminariet och att effekterna inte varit så stora som jag hoppats. Alla politiker och bildningsnämndsmedlemmar i min egen och grannkommunen var inbjudna. Ingen, (INGEN!) av dem kom. Visst, de ansvariga tjänstemännen kom. Och många specialister inom mat var också där. Och vi hade fina diskussioner. Men vad hjälper det då det är politikerna som måste aktiveras för att bryta dödläget.
Så läser jag den här bloggtexten idag:
Raportti espoolaisen päiväkotiruokailun eturintamasta och det får mig att känna mig ännu mer nedstämd, trots prisningarna på min Facebook-sida.
Beundrar de som försöker få bättre mat till sina barn i dagis och skolan. Själv bara nickar jag och säger, "jaha, aj så man får inte ha med eget, okej då, äsch så synd" sen går jag iväg till jobbet och knarrar tänder och på kvällen där hemma fösöker jag säga åt barnen att de inte ska äta knäckis med margarin eller dricka den fettfria mjölken. Lönlöst. Så jag söker andra vägar. Motbevisa, med vetenskapliga studier som bas. Men nej, inte ens det att vi har en specialist på alla studier som gjorts om mättat fett och socker hjälpe. Inte ens vetenskapsspecialist som intygar att det inte längre finns några som helst bevis på att mättat fett är farligt. Nej tvärtom, specialisten intygar att mera fett (SMÖR) kan skydda de små från att bli så hungriga att de börjar äta skräp på eftermiddagarna. Ändå lyder svaret: "nej, vi kan inte byta ut margarinet mot smör, föräldrarna här i kommunen skulle bli så arga". Och jag tänker, men jag då, räcker inte min ilska som förälder någonstans? Och varför ska föräldrar som inte baserar sin känslor på den senaste vetenskapliga forskningen ha rätt till att bestämma mer än de som för fram bevismaterialen. Jag trodde ju att det var just vetenskapen som låg som grund till vilka kostråd som gäller. Men nu säger de att det inte är det, utan att det är de arga föräldrarna som får bestämma istället. Och i mitt stilla sinne funderar jag om inte det är något annat som ligger bakom att matservicen i kommunen så krampaktigt håller fast vid att barnen ska ha margarin. Jag funderar om det inte ändå är den där pengapungen som väger tyngst. Och mitt hjärta blöder. Som Jonas Konstig skriver i sitt blogginlägg : "I praktiken då man talar om att barnens mat ska skötas billigare så betyder det att barnes ska få sämre mat" och det här är inte alls till förmån för deras hälsa.
För mig börjar det här med kvalitet i skolmaten allt mer handla om en etisk övertygelse, vilket jag anser att i vårt sekulariserade samhälle väger precis lika tungt som annan religiös övertygelse. Och de som av religiösa skäl ber om specialkost, kan få det. Judar och muslimer äter ju t.ex. inte griskött. Så hur skulle det vara om jag av etisk övertygelse kunde be att mina barn skulle få a) smör från gräsbetande kor; b) animalia som är uppfött på artegen föda (soja varesig GMO eller inte är inte artegen för något djur); c) grönsaker som odlats utan farliga bekämpningsmedel. Och så fritt från tillsatser, givetvis. Tillsatser tillhör inte min etiska övertygelse heller.
Här kan ni i alla fall bekanta er med artikeln i Vasabladet. Den var bra! Hoppas det vänder snart och att kommunpolitikerna snart vaknar och fattar att maten är grundstenen, det är där allting börjar, utan rätt sorts mat ingen energi, fel mat höga sjukvårdskostnader och behov av hjärtkirurgi.
*En liten disclaimer. Jag har aldrig förespråkat en lågkolhydratskost i skolorna, och det gjorde inte heller Fernholm, trots att tidningen kan ge sken av det. Utan jag (och mina Slow Food vänner) vill se mer äkta mat i skolor och dagis. Kolhydrater, fetter, proteiner är alla välkomna, i rätt mängd, bara de är naturliga och nyttiga. En diskussion om vad som är natruligt och nyttigt måste komma igång snart. Vi kan ju inte fortsätta blunda i all evighet då det gäller maten.
